Stora förväntningar?

Inför den stundande säsongen är förväntningarna – eller snarare förhoppningarna – större än någonsin. Vi möter som bekant ”storlag”- även om dessa inte är lika framgångsrika som i forna tider - och konkurrensen om nya seriekontrakt kommer att bli knivskarp.

Men de antika ”Flammorna” – dom som var med förr – hade också framgångar. Tänk bara att för första gången vinna över Sunvära B-lag?! Då festades det rejält och vi behöver inte gå längre tillbaks är 25 år i tiden. Sunväras representationslag härjade i dåvarande div III och gjorde även fruktlösa försök i div II (i princip motsvarigheten till dagens div III).

Man kan över huvud taget inte jämföra med dagens bandy…
Detta var före den konstfrusna isens tidevarv och man fick vara själaglada om sjöisarna bar innan seriestarten. Träning? Ja, den förekom, men den i huvudsak ”teoretisk”…

Frillesås BK var i många år ett etablerat topplag i Hallandsserien div I med numera flera bortglömda strateger på plan. Så fick Erland med flera ett hugskott: –"Det finns kanske killar vi kan locka med en älgstek eller liknande?". Ett par göteborgare, Sven Blickander med flickkontakt i Frillesås-trakten och kompisen Bosse Blickhammar, samt Ted Eklund för att bara nämna några namn, gick på lockelsen. Någon direkt klubbteknik hade inte dessa forna ishockeyspelare, men passionen kring bandyn gick lätt att lära. Skridskorna hade man lärt sig hantera och kroppskontakterna likaså. Sven och Bosse med familjer bosatte sig till och med i samhället och resultatet av detta ser vi nu både på och vid sidan av plan.

Den stora förvandlingen för FBK var nog trots allt – enligt min mening – värvningen av Lars Andersson från Surte. En synnerligen lågmäld men ytterst kompetent allsvensk elitspelare valde Frillesås. Nu hade de yngre förmågorna något verkligt ”att se upp till” och så kom isbanan. Vilken succé!

På endast några säsonger hade Frillesås BK gått om allt vad som hittills fanns av bandy i Halland. Spelare från olika håll stod i kö för att få representera FBK. Nåja, en å annan Bingo-lott-krona gick nog åt – å kanske till och med en älgstek från Stockens jaktlag?

För mig som har fått förmånen att under 45 års tid haft förmånen att få följa inte bara Frillesås framgångar – det är nog på ena handens fingrar man kan räkna de hemmamatcher jag missat under årens lopp – utan även Hallandsbandyn i stort, står det fullständigt klart: ”Go Frillesås! Go, go, go!!”

Vid pennan
En namne till “Stocka-Arne” och “Olas-Arne” (alias “Bella”)











.