måndag 23 februari 2009

Snabel-@

FBK mot Blåsut. Sista hemmamatchen, sista arrangemanget,
sista föreställningen…

För mig är det dock premiär! Premiär? Jo, den där wEbb@-tröjan jag fick på förra bandyfesten, med snabel-@ och allt, har nu levererats och självklart måste jag ju visa mig i den innan säsongen är slut. Typ idag! Måste erkänna att det var en liiiten tröskel att kliva över – att dra den över huvet… XL– hmmm… - vem tänkte här? Men väl på plats kändes det ok! Lite långa ärmar, men det värmer ju. Haha!
Bra att dessutom få plats med tjocka tröjan under…

På Sjöarn är det full rulle när jag kommer. Grillen startas upp, lotteriet är startklart. Annika o Ragge plockar upp souvenirer och Lars-Johan är där framme med kopior av lagbilden vi tog på A-laget i måndags (Stridh- jag lovar att detta hade varit gjort så tidigt som i augusti om det hade berott på just lilla mig;). Här ska krängas!
40 för de stora o 20 för de små – skynda på, skynda på, nu ska karusellen gå... (men hallå, säsongen är ju slut om 2 timmar...!)

Ragge är i förbifarten mycket noggrann med att påpeka att mitt tröjnummer måste vara det lägsta nummer de tryckt upp. Någonsin. Men det känns rätt ok att vara mitt i livet, Ragge! Helt ok. Jag lovar! (tja, hade man bara haft ett val så …:)

Drar mig in i rondellen/cafeterian :). Ska parkera mina väskor i köket, tänkte jag. Hittar här Carina, Stina, Karin o Elvy så klart, hejar o rafsar åt mig Nikon och springer ut igen.

Ut på isen. Inspekterar Stridhs gipsfria hand och tar mig vidare bort till Martin K och hans söner. Han mailade innan i veckan o ville ha lite ”familjekort” idag, så vi fotar lite. Hasse kommer släntrades - på väg till sekretariatet där hans nyss nerladdade Youtube-musik ljuder i högtalarna - med en hamburgare halvvägs in i munnen. Tillsammans med Stridh igen tjatar vi en stund tills Lasse i GF kommer rusande:
- Vad snygg du é idag, wEbba! Fräck tröja! ;)
Jojo, tänkte väl det hade med det att göra….
Då inflikar Hasse:
- Men varför är det en ring runt a:et i wEbb@? (?!)

Vid såna tillfällen inser jag att mitt val att utbilda mig till webredaktör är helt rätt! Här finns massor att göra i framtiden. Hur skulle man kunna bli arbetslös? Långt ifrån alla är ”internetiserade” ännu…

Stackars Hasse blev helt röd i ansiktet. Han är ju numera både en mailare och web-besökare av stora mått, men kom på sig själv för sent… Men vi fick oss ett gott skratt allihop!
Tack, H@sse! Du är guld värd för oss alla! Vi syns i cyberspace! ;D

/wEbba 63



.

Inga kommentarer: