måndag 26 januari 2009

Dé é någonting…

… med Frillesås Bandy.

Jag har på olika sätt varit aktiv o/e passiv o/e skjutsat till o från flera sporter genom åren– basket, simning, gympa, dans, fotboll, innebandy, golf, häst, mulle, blockflöjt (sporter?) – och bandy! Och ingen annanstans har jag hittat ”det”. Vet inte riktigt vad ”det” är, men dé é någonting…

En solklar dag (eller helgrå med bitande blåst - välj själv;) - naturen är påtaglig kring arenan, folket är glatt, grillen är igång, spelet är snabbt och bollarna rullar vid sidan om planen! Sjöaremossen är en väldigt speciell plats. Det handlar inte enbart om en vanlig match (ursäkta Stridh & co) där det mest spännande är hur många mål det blir. "Det" är liksom hela grejen! Det är inte för stort och inte för litet. Ligger definitivt inte i centrum, men inte heller så långt bort. Man känner några, men inte alla. Det är ganska kallt, men ändå ”varmt”. Är inte ett dugg hungrig, men sugen på världens bästa hamburgare ändå. Man slits tillsammans mellan hopp o förtvivlan i takt med målstatistiken...

"Det" kan vara gemenskapen mellan generationer och spelare som här känns så himla självklar! Vuxna o barn/ungdomar skojar friskt med varandra och är verkligen sammanflätade under träningskvällar, matcher o cuper. En del är släkt (ganska många, faktiskt), men här finns också flera utbölingar, som t.ex. jag själv.

Kanske är det just denna blandning som gör det så speciellt?! Det kommer folk från alla möjliga håll som samlas på Mossen kvällar o helger – från Frillesås (förstås), Sunvära (förstås), Åsa, Kba, Göteborg, Förlanda, Veddige, Valinge – och Läjet!

Just för mig är ”det” kanske både närheten och avståndet till alla er som är där... Ni (jag?) är så påtagligt nära på vintern och så påtagligt borta på sommaren. Träffar er inte ens i affären då. De flesta blir ganska förvånade över att se mig norr om Varberg överhuvudtaget under sommarhalvåret (nu är jag ju ganska rörlig av mig, så det inträffar rätt ofta att jag o min familj lämnar Läjet, trots allt..:) och det är ju ett friskhetstecken på något sätt. Det brukar bli så ännu mer kul att plötsligt ses! Fast somliga undrar ibland varför jag inte hejar på Frillesås FF på fotbollsplanen, innan man kommer på att jag ju är ”utböling” – läjsing – på tillfälligt besök i byn under sommaren…

Men tills dess... Heja Frillesås Bandy och alla goa Frillar! Tillsammans är vi "det"!

/wEbba:)



.

Inga kommentarer: